En hjärtesak

Idag har det varit en total zombiedag. Lillprinsen vaknade vid tolv och hade ont i magen och sen bara ville han inte sova. Till slut så fick jag honom i säng vid tio över fem imorse och klockan sex somnade jag äntligen en liten sväng. Det lugnet varade inte speciellt länge för klockan tolv kom det finbesök, kaffe med Maggan.
Snart är det i alla fall tjejkväll med Michelle, vi ska kolla på vampire diaries och ha de allmänt trevligt. Vi hoppas att vi får se det ifred bara, men jag skulle nästan tro att han sover bättre inatt.
Eftersom jag inte har hunnit tagit några nya kort så bjuder jag på ett från tisdagens kväll med Michelle, vi passade på att lägga varsin ansiktsmask.

Titta och njut

I tisdags bar det av till BVC igen för 10 månaders kontrollen. Han var så duktig och gjorde allt sköterskan ville att han skulle göra och han klarade det jätte bra.
Gått upp i vikt hade han gjort, men inte lika mycket som jag hade hoppats. Han ligger fortfarande under men sköterskan sa att det var huvudsaken att han följde sin egen kurva, men jag kan inte låta bli att känna nervositeten komma krypande. Varje gång jag går dit och ska väga honom så gör jag det med blandade känslor. På ett sätt så är det roligt att se hur han har utvecklats och vuxit men på ett annat sätt så blir jag orolig för om han ska komma ikapp med vikten. Det får mig att tänka på veckorna innan operationen när han gick ner så i vikt.
Lång hade han blivit i alla fall, hela 75,3 cm.
Nu ska jag vara lite trevlig mot Michelle och återkommer imorgon.

Förra torsdagen så åkte jag och Gustav ut till Nybyn för att hålla stackars Sandra sällskap. Hon satt därute alldeles själv med Julia och vaktade huset åt sina föräldrar. Vi skulle stanna över natten och jag var så nervös när jag packade. Jag var livrädd att jag skulle glömma hans mediciner, vilket skulle vara katastrofalt eftersom vi sitter fast därute mer eller mindre. Tror jag kollade väskan säkert femton gånger innan vi skulle åka. Vi blev hämtade på fredagen igen och åkte tillbaka på lördagen och kom äntligen hem till civilisationen på söndagen. Nu har jag däremot tänkt att stanna i stan ett bra tag framöver vill jag  lova.
Det var skönt att komma iväg men samtidigt så oroade jag mig att det skulle hända något med honom medan vi var där. Finns så mycket att oroa sig för. Fast jag försöker att inte tänka för mycket på det så kommer det alltid krypande när jag inte är beredd.

På ett sätt så saknar jag tiden innan operationen, innan allt det jobbiga. Just med all oro. Innan jag ens visste att han var sjuk, men så ska man kanske inte tänka. Men det gör jag i alla fall. Inte för att jag inte älskar honom för att han är sjuk utan för att jag önskar att han hade sluppit allt som har hänt.

Nu kommer minnena tillbaka och det känns som en bra idé att sluta tänka på det. Så jag bjuder på några glada kort istället.


Först så hade han och Julia lite kramkalas när dom inte hade setts på länge.


Sen blev det lite pusskalas och ja, han pussas med munnen öppen


Sen var det matdags och det finns väl inga sura miner då


Och med dom glada korten så säger jag hejdå till alla

Nu när jag har fått allt att funka igen så kommer det äntligen ut lite bilder. Påskafton spenderade vi hos min mormor och morfar, tillsammans med Marie, Alex, Jonte och min mamma.

Påskägg fick han såklart. Två stycken till och med


Även fast det kanske var roligare att leka med än att se vad som var inne i dom.


Sen var det dags för maten med lite ovilliga linslusar. Gjorde iaf ett försök att få med alla på bild


Sen blev det dags för lite enskild fotografering
Först ut min mormor och Gustav


Min morfar kom också med, fast jag är inte säker på om han vet det. Annars så gör han det nu


Min moster. Som såklart inte ville vara med på kort bara för det




Mamma var också där


Gruppfoto på Jonte och Gustav


Och på Alex och Gustav



Det blev en riktigt trevlig kväll med god mat och mycket prat. Har allvarliga funderingar på att träna upp Jonte till barnvakt, tror att det skulle bli jätte bra. När det blev hemgång sen så var jag så mätt så jag vet inte vad, kändes som det var dags att gå och sova. Och med min tur så somnade Gustav också. Så när han hade fått sin nattmedicin så var det tack och godnatt. GLAD PÅSK

Det har varit ett redigt stillestånd ett tag nu. Enda ursäkten till det är att det har varit väldigt mycket.
Börjar med att tillägna detta inlägg till Micki <3 som fick avlivas för ca 2 månader sen. Öronproblemen bara kom tillbaka och man såg att han inte mådde nå bra.
Sen har det varit förkylt en sväng och sen har han fått några tänder. Äntligen. Dom två längst fram på underkäken har väl kommit upp lite mer än till hälften och ena framtanden har kommit och den andra håller på att bryta fram. Det har med andra ord varit lite si och så med sömnen ett tag.

Igår var vi i alla fall iväg till Avesta, Sandra och Julia följde med, vi åkte med min snälla mormor som orkade med två bebisar i bilen. I och för sig så sov dom mesta delen av tiden.
Imorgon blir det påskmiddag hemma hos mormor och morfar, vi blir inte så många skulle jag tro. Det blir nog jag, Gustav, Jörgen, mamma, mormor, morfar, Marie, Alex och Jonte.

Mer kommer imorgon.